"Careful the things you do..."

Jag MÅSTE se Mandy Patinkin på scen någon gång innan jag dör (eller innan han dör, vilket som händer först). Sitter och lyssnar på "Lily's Eyes" från The Secret Garden och det finns ingen som berör mig så mycket med sin sångröst som patinkin (bortsett från Jeff McCarthy, men de har två helt olika röstkvalitéer och kan inte jämföras). Det jobbiga med det hela är att jag kollade upp hans turnéschema på hans hemsida nu och idag, på min födelsedag, ska han ha solokonsert i Massachusetts. Känns inte direkt som att jag hinner komma dit i tid för att se den, men det hade varit helt underbart. En sån fantastiskt närvaro och gestaltningsförmåga; jag skulle vara överlycklig om jag ens hade 1% av det uttrycket. Spelar ingen roll vad han sjunger, sången lever i vartenda ord och berättelsen känns så verklig att man nästan kan röra vid den. Samtidigt har han ett av de vackraste vibraton som finns överhuvudtaget i världen, och förvaltar sin röst så himla bra oavsett om han ska sjunga svagt eller starkt.




"Children Will Listen" - Mandy Patinkin

Ett av de vackraste framföranden som jag vet. <3

Soon it's gonna rain...

För något år sedan var det Brad Dourif som dök upp var jag än satte blicken, numera är det Jeff McCarthy. Fick upp ögonen ordentligt för Side Show någon gång i februari/mars i år och särskilt låten "Private Conversation". Grymt vackert solo sjunget av en underbart mörk baryton och då funderade jag om jag inte hade hört den rösten någonstans förut. Och mycket riktigt. Han spelade nämligen Odjuret i originaluppsättningen av Skönheten och Odjuret och när jag lyssnade igenom den skivan första gången var det "If I Can't Love Her" som stod ut, ett solo sjunget av McCarthy. För någon vecka sedan (när jag började skriva min bok) letade jag efter lämplig musik att lyssna på medan jag skrev. Har ett favoritspår sedan förut som jag alltid lyssnat på repeat när jag skrivit uppsatser under gymnasiet, men har nu spelat "With You" från pippin såpass ofta att jag kände att jag behövde något nytt. Fastnade för musiken på Broadwayuppsättningen till Den lilla sjöjungfrun, och då särskilt demoinspelningen. När jag satt där och lyssnade ienom alla spår reagerade jag återigen på barytonen som sjöng Kung Tritons roll och självklart visar det sig efter lite luskande att det är allas vår Jeff McCarthy, som dock inte fick göra rollen på Broadway. Efter lite mer efterforskning visade det sig också att lite mer fd castmembers från Side Show antingen var med på demoinspelningen eller uppsättningen så jag kände mig glad och musikalnördig där ett tag. Så, I went on my merry way, som de säger och tänkte inte mycket mer på det förrän idag. Jag satt och lyssnade in mig på materialet till The Pirate Queen (hoppades få hitta ett fantastiskt kvinnligt solo, men icke) och blev genast förälskad i Dubhdaras röst (Piratdrottningens far). Var tvungen att kolla upp vem det var på wikipedia och ja...Jeff McCarthy. Why am I not surprised? Efterforskade lite och såg att han var med i Urinetown också. Började lyssna igenom den för 2-3 veckor sedan men orkade aldrig. Tur det, för annars hade jag på allvar börjat tro att McCarthy förföljer mig. Han har tydligen varit med i Star Trek också, fast det har ju iofs alla skådespelare i USA (i princip) på ett eller annat sätt, så så spooky var inte det.

Har däremot hittat flera låtar att lyssna på medan jag skriver som hjälper till:
  • "With You" - Pippin
  • "Her Voice" - Den lilla sjöjungfrun
  • "If Only (Quartet)" - Den lilla sjöjungfrun
  • "No Good Deed" - Wicked
  • "Loving You" - Passion
  • "I Wish I Could Forget You" - Passion
  • "No One Has Ever Loved Me" - Passion
  • "Soon It's Gonna Rain" - The Fantasticks

Och boken är färdig till 25 %, om vi ska följa R&S linjer om att barnböcker oftast är mellan 50-100 sidor. =D


För övrigt har jag nu bestämt vilka två låtar jag ska använda när jag söker i London, de visar helt olika kvalitéer i min röst och tolkning och passar min röst som en smäck. Gud vad glad jag blev när jag insåg att jag hade hittat dem, nu behöver jag inte ha någon slags panikartad känsla över att jag kan ha valt fel eller inte valt något alls. Bara att öva, öva, öva =D




"Private Conversation" - Side Show

Usel bildkvalité, men det är Jeff McCarthy, and that's what counts. Lyssna och njut, en sån här röst träffar man inte på särskilt ofta.

Ika på fluffiga rosa moln....

Jag har återigen insett att Eugene Curran Kelly, eller Gene Kelly som han är meer känd som, är min drömman. Verkligen mannen som har allt; han kan sjunga, dansa och agera och är dessutom så otroligt stilig att det är helt omöjligt att inte fastna för hans Pepsodent-vita leende. Sitter och kollar på klipp från hans filmer på youtube och inser mer och mer att jag måste samla på mig hans filmer och göra mitt eget lilla privata Gene Kelly bilbiotek, för hans dansnummer slår allt med hästlängder! Bara som ett bevis har vi den här scenen från "Alltid vackert väder" från 1955. Gene är 42 år men dansar och steppar (!) omkring på RULLSKRIDSKOR som om han var ca 18. Bara för mig att börja träna, för jag lär vara 42 år innan jag ens lyckas med hälften av allt han gör i det här klippet. Titta och njut och tänk inte på Ikas tefatsstora ögon och växande dregelpöl på golvet....