Rensningspatrullen!

14,5 timmar kvar för mig och Alicia att arbeta och just nu ser det ut som om det blir väldigt lite rensning om något alls då vi ska städa och vattna blommor imorgon och på fredag :D Annars har dagen förflutit förvånansvärt snabbt med en massa kirskål och en hel del daggmaskar. Själv var jag superchicken när det gällde maskarna men kompenserade det hela med att rädda Alicia från att få borrelia genom att plocka bort en fästing som smugit sig in i hennes armveck.

Armveck ja. Alicia och jag var ganska överens om att armveck och knäveck måste höra till svenskan fulaste ord. Så trist och blasé och stavelserna rullar inte alls bra över tungan. Tur att det inte är ord man använder lika ofta som hand eller fot. Å andra sidan kanske man hade lagt ner lite mer kreativitet i orden om de användes mer. De ser ju inte direkt ut som veck menar jag.

Och då hela inlägget handlat om mig och Alicia måste även dagens klipp vara något vi har gemensamt: kärleken till Hugh Laurie. Här framförandes sin egen låt "Mystery" XD



"Mystery" - Hugh Laurie

Troposfären! Och Tropisk-svär-en?

Blogg-uppehåll några dagar pågrund av extrem värmebölja som gjorde det stört omöjligt att slå på datorn etersom den står på övervåningen och övervåningen tjänade som husets andra bastu. Den gör det fortfarande till viss del (särskilt på morgnarna tydligen) men nu går det i alla fall att överleva här uppe om man vill koppla av/upp sig en stund. Som sagt så är det tropiskt värme här, konstaterades bland annat av att Falun var varmaste platsen i hela Europa i lördags och det har märkts av även här. Förra veckan var det dags för jobbet igen och extremsegt så det finns inte. Sedan hjälpte det ju inte att det var extremvarmt också; vädret lyckades tillochmed få mig att förbanna herrgårdens fina omgivningar (dock höjdes humöret avsevärt av Alicias och Elins fyndiga sångtexter i BTF-version, med Räddningspatrullen på första plats). Den här veckan har gått "snabbare" hittills, antagligen beroende på ombyte av arbetsuppgifter och möjligtvis eftersom det är sista veckan. Efter ett samtal om friterad mat idag bestämde vi oss för att avsluta hela veckan med lunchbuffé på Coco Thai, vilket Alicia och jag är värda efter den här värmen :DDD Återigen grattis åt Alicia som klarade uppkörningen vilket betyder att jag inte kommer hålla mig i närheten av Sörvik i fortsättningen; vem vet hur mycket hon skulle köra på mig med flit??? :O

Annars ar syster varit hemma med sina två katter och torsdagen spenderades därför med en Dalatripp runtom i landskapet med Leksandsbröd, Rättvik och Nusnäs. Har faktiskt aldrig sett dalahästtillverkningen och döm av min förvåning när jag ser en utställning över alla de lokala hästarna som finns med en VBU-häst längst fram! Vit med blå blommor och VBU:s logga, förstår dock inte varför skolan inte hade såna utställda lite varstans i korridorerna och biblioteket när det väl finns en. Var väldigt skönt att det var just torsdagen vi var på utflykt, den dagen kändes olidligt varm och jag hade inte velat vara på jobbet då.

Som avslutning kan vi ju konstatera att det enbart är 23 arbetstimmar kvar innan jag tar en andra semester fram till skolan börjar, och att det kommer bli en hel del bad fram till dess! :D

Måste även bjuda på en av mina favoritlåtar, här i liveversion från något år sedan. Originalet gjordes 1976 och innehåller allt jag älskar inom musiken eftersom låten är uppbyggt på flera olika stilar från ballad till rock och vidare till symfoniorkester. På inspelningen går Miles upp i falsett på de höga partierna medan han nu, nästan 30 år senare tar i och det låter lika vackert. Dock är trummorna inte så bra och brasset har i princip försvunnit (dessutom är live-versionen inte lika tajt som inspelningen, kommer märkas i mitten).
Hoppa dock förbi de första 13 sekunderna, har ingen aning varför de är med eftersom de inte har något att göra med klippet.



"Music" - John Miles

R.O.U.S.'s!

Så, de senaste dagarna har spenderats genom att ha Don Bluth-maraton med Sanna, lite RCT3-spel och ett (antagligen) ohälsosamt intag av CSI-avsnitt. Och genom det sistnämnda dök av en ren tillfällighet Dale Midkiff upp, alias Darien Lambert i Time Trax. Bara några dagar efter att jag har tagit upp ämnet på min blogg eftersom jag genom en slump upptäckte ett äldre blogginlägg där jag beskrev honom i en dröm. Ett sådant sammanträffande har bara hänt en gång förut, i februari/mars någon gång förra året när Brad Dourif helt plötsligt var med i allt mellan himmel och jord (dvs såg jag först "Gökboet" där han har en framträdande roll för att någon dag senare, utan något som helst sammanhang, slå på ett Star Trek avsnitt och upptäcka att han har en lika betydande roll i det avsnittet). Har varken funderat eller lagt mycket vikt vid Time Trax på väldigt länge vilket gör att sammanträffandet blir än mer märkligt. Ska detta nu bli någon ny årlig grej, kommer jag vara med om fler konstiga smmanträffanden under kommande år när jag blir hookad på en särskid serie? Tål att funderas på...

För övrigt kan tilläggas att Dale har åldrats med stil; förutom lite rynkor och grå tinningar ser han precis ut som han gjorde 1993 :)

Satte mig ner och tog tjuren vid hornen igår, dvs såg en av de flertal filmer som jag har sparat på under en väldigt lång tid men aldrig kommit mig för att se. Igår gick turen till "Bleka dödens minut", vars originaltitel ("The Princess Bride") överensstämmer mycket mer med handlingen, så till den grad att man får börja fundera vad titelöversätteran satt och rökte när han kläckte den titeln. Hursom hursom är det en blandning av saga, satir och swashbuckling och Buttercup och Westley kommer nu för alltixd att tillhöra min lista över favoritpar i filmens värld. Fick även se Mandy Patinkin i sitt livs roll, som Inigo Montoya, spanjoren som spenderat 20 år på att träna sin fäktningstalang så att han ska kunna hämnas sin far som blev mördad av en man med sex fingrar på sin högerhand. Måste därför bjuda på klipp med Patinkin, med filmens (och hans karriärs) mest kända replik.




The Princess Bride (1987)

Handling: Buttercup och bondpojken Westley växer upp tillsammans i landet Florin och blir förälskade. Då Westley inte kan betala för ett bröllop reser han över havet för att pröva sin lycka i Guilder, då han blir tillfångatagen av piraten Roberts och dödas. Buttercup skärmar av sig själv från omvärlden och förlovar sig med prinsen Humperdinck fem år senare, trots att hon inte älskar honom. En dag blir hon tillfångatagen av Vizzini och hans medhjälpare Fezzik och Inigo Montoya. De försöker fly över havet till landet Gildor där de ska mörda henne för att på så sätt starta ett krig mellan Guilder och Florin, men upptäcker snart att de är förföljda av en maskerad man klädd i svart...

Medverkande: Robin Wright Penn, Cary Elwes, Mandy Patinkin, André the Giant, Christopher Guest, Chris Sarandon, Wallace Shawn, Peter Falk

It began in the future...

...a scientist turning to evil, a time-machine called TRAX. Criminals who vanish, and a law-man with a mission. He has one weapon, and a computer named SELMA. With them he will travel to a time more innocent than his own. Now he's among us. A special breed of man; a hunter, travelling through our world searching for fugitives from his own, knowing he cannot go home until he has found them all. His name is Darien Lambert, and this is his story...

Ja, det är introt på varje avsnitt av Time Trax, en riktigt underskattad och till större delen bortglömd tv-serie som är guld värd <3

Hursom hursom så lovade jag att översätta en dröm jag skrev om på min engelskspråkiga blogg i augusti 2004 och för er som undrar kopplingen så var Darien Lambert faktiskt med i den drömmen.


"Jag var i ett flygplan tillsammans med min mamma, Naomi Watts och Darien Lambert. Det fanns en flygvärdinna (en lärare från skolan) och ungefär 7 piloter. Plötsligt dödades alla piloterna av en helt konstig mördare som ville döda alla i planet eftersom han hade förlorat en stavnings-tävling mot Naomi Watts när de var 7 år gamla...O_o Vi landade i någon konstig djungel som liknade Amazonas* och man var tvungen att skriva en uppsats för att inte bli mördad. Under tiden försökte Darien Lambert fixa ett av sina vapen (från framtiden), och av någon anledning var den gjord av skumgummi. Sen vaknade jag."


* När jag läste det här tänkte jag "Men Amazonas är väl ingen djungel?" och var tvungen att kolla upp det på Wikipedia, sant som jag trodde så är Amazonas en regnskog, men vad är egentligen skillnaden mellan regnskog och djungel? Någon som vet?





Darien Lambert, för alltid i mitt hjärta <3

Space, the final frontier...

Så nu är man hemma igen och tar det lugnt framför datorn. Hade egentligen tänkt att jag skulle jobba mer i sommar men just nu känns det som om jag bara vill stanna upp och njuta av sommaren/ledigheten innan det är dags att fara till storstan och bosätta sig där (sen ligger det väl lite i att jag inte fick tag i någon när jag ringde jobbet också, men det glömmer vi för ögonblicket). Idag bestod dagen av tripp ner till stan för att hämta ut student- och balkort och en tur hem till fröken Lindblom för att ge henne en bok jag köpte på loppis i Junsele ("Kungliga dramatiska teatern 1788-1988"). Vi pratade om ditten och datten och jag fick en uppdatering om hur det var i London och vad som hänt här hemma. Annars har jag uppdaterat lite på nätet och alldeles nyss berättade Alicia att Renaulten vi har kört omkring i (som hade avskuren fläktrem, trasig blinkers och diverse andra småfel) har brunnit. Förvånar mig inte särskilt mycket, men lite sorgligt är det ju att ett fordon som gett upphov till så mycket skratt under 3 veckor ska gå ett sådant öde till mötes.

Hade tagit med mig den externa hårddisken med en hel säsong Star Trek TNG att se om jag skulle få tråkigt och vad händer? Jo, den är inte kompatibel med pappas laptop eftersom datorn hemma har Windows Vista och pappas laptop är Windows XP. Alltså inget Star Trek på över två veckor och en något frustrerad trekkie; dock började jag snoka in på annat så jag har lyckats ockupera tankarna med andra diverse serier som jag tänker se i sin helhet någon gång i livet. Vilket i sig innebär att jag kommer ha så mycket att se att det inte finns tid till det. Får bestämma mig för ett maraton någon dag och verklign genomföra det så jag kommer någonvart med serierna.

Läste förresten lite ur min engelskspråkiga blogg som jag skrev 2004, snacka om svunna tider. Jag hade tydligen drömt någon helskum dröm om Naomi Watts och Darien Lambert från Time Trax, ska ta och översätta den i ett separat inlägg senare. Väldigt intressant att läsa, en del kommer jag ihåg och blir lika arg eller glad när jag läser det coh minns det som jag var när jag skrev det, men en hel del har jag inget som helst minne av, nästan som om ett datatroll tagit sig in i databasen och skrivit inlägg åt mig för att jag senare ska läsa det och sitta och grubbla över om jag verkligen har skrivit det. Grubblerier står alltså på dagens resume och vi får se om jag återkommer med fler sådana när dröminlägget läggs upp!